Guide · Elnät & priser

Eltariff och elnätsavgift — och vad huvudsäkringen kostar dig

Elnätsavgiften består av en fast del som sitter på din huvudsäkring och en rörlig del per kilowattimme. Den fasta delen är ofta den största — och den enda du kan göra något åt.

Två olika företag skickar dig räkningar för el, och de tar betalt för helt olika saker. Elhandelsbolaget säljer själva elen — det är det priset du jämför och kan byta bolag för. Elnätsbolaget äger ledningarna fram till huset. Det kan du inte välja; du har det bolag som råkar äga nätet där du bor.

Eltariff, eller nättariff, är prismodellen för den andra delen. Och den är ofta den större av de två posterna på årsbasis.

Vad en elnätsavgift består av

Nästan alla nättariffer för villa har två delar:

Ovanpå det ligger energiskatt, som också räknas per kWh men går till staten, inte till nätbolaget. Och moms på alltihop.

Så här ser det ut hos Ellevio, som är nätägare i stora delar av Stockholm, från 1 juni 2026 (trefas, priser inklusive moms):

16 A — 450 kr/mån  ·  20 A — 590 kr/mån  ·  25 A — 740 kr/mån
35 A — 1 130 kr/mån  ·  50 A — 1 730 kr/mån  ·  63 A — 2 480 kr/mån

Till det 26 öre per kWh i överföringsavgift. Bor du i ett annat nätområde gäller andra siffror — men modellen ser likadan ut.

Säkringstariff eller effekttariff?

Det finns två sätt att ta betalt, och det har varit rörigt de senaste åren.

Säkringstariff är den klassiska: fast avgift efter huvudsäkringens storlek. Enkel att förstå, och du vet exakt vad du betalar varje månad.

Effekttariff tar i stället betalt för din högsta effekttopp — ofta snittet av månadens tre högsta timmar. Tanken är att styra bort folk från att göra allt samtidigt klockan sex på kvällen, när nätet är som mest belastat.

Energimarknadsinspektionen hade krav på att alla nätbolag skulle införa effekttariffer senast 1 januari 2027. Det kravet stoppades i mars 2026, när regeringen gav Ei i uppdrag att upphäva föreskriften och ta fram en ny modell. Bolag som redan infört effekttariffer får behålla dem, men tvånget är borta.

Ellevio, som gick över till effektavgifter 2025, gick tillbaka till en ren säkringstariff 1 juni 2026. För dig som bor i Stockholmsområdet betyder det att huvudsäkringens storlek återigen styr den fasta avgiften direkt — och det är en post du faktiskt kan göra något åt.

Huvudsäkringen: den enda delen du kan påverka

Överföringsavgiften går ner om du använder mindre el, men det finns en gräns för hur mycket man kan spara där. Den fasta avgiften är en annan sak. Den sitter bara på en siffra, och den siffran går ofta att sänka.

Många svenska villor har 25 A huvudsäkring därför att det var standard när huset byggdes, i en tid med direktverkande el och utan värmepump. Har du sedan dess bytt till bergvärme eller luft/vatten, eller bara bytt ut gamla elelement mot något effektivare, kan ditt faktiska effektbehov ha halverats utan att någon rört säkringen.

Räknat på Ellevios priser ovan:

Bytet är ett besök hos elektrikern plus en anmälan till nätbolaget. Det betalar sig normalt på några månader och fortsätter sedan ge varje år.

Men klarar huset en mindre säkring?

Det är den rätta frågan, och svaret kräver att någon räknar på det — inte att man chansar. 16 A trefas motsvarar ungefär 11 kW. Det låter mycket, men toppar kommer snabbare än man tror:

Löser huvudsäkringen ut blir hela huset strömlöst, och det är inget du återställer själv i proppskåpet — huvudsäkringarna sitter före mätaren och kräver nätbolaget eller en elektriker. En för liten huvudsäkring är alltså dyrare än mellanskillnaden.

Innan vi rekommenderar ett byte tittar vi på vad som faktiskt finns i huset, hur det används och om något är på väg in. Har du planer på laddbox eller bastu är det sällan rätt läge att gå ner.

Laddboxen och tariffen

En laddbox är den vanligaste anledningen till att folk tror att de behöver större huvudsäkring. Oftast behövs det inte.

Med lastbalansering mäter laddboxen hur mycket huset drar för tillfället och drar ner laddeffekten när spisen går. Bilen laddar långsammare den timmen och full fart igen när köket är klart — och du slipper både uppdimensionering och en högre fast avgift för all framtid. På en bil som ändå står över natten märks skillnaden knappt.

Vad du kan göra själv i veckan

  1. Ta fram elnätsfakturan — inte elhandelsfakturan. Leta efter raden "fast avgift" eller "abonnemangsavgift" och se vilken ampere som står där.
  2. Jämför med vad du faktiskt har i huset. Har uppvärmningen bytts sedan huset byggdes är sannolikheten stor att säkringen är större än behovet.
  3. Fråga en elektriker innan du anmäler något till nätbolaget. Beräkningen är enkel för den som gör den ofta, och dyr att ha fel om.

Varför kostar elnätet så olika beroende på var du bor

Elnätet är ett monopol. Det går inte att byta nätbolag som man byter elhandelsbolag — den som äger ledningarna i ditt område är den du betalar. Energimarknadsinspektionen sätter därför ett tak för hur mycket varje nätbolag totalt får ta in från sina kunder.

Inom det taket utformar bolagen sina tariffer själva, och förutsättningarna skiljer sig rejält. Ett nät på landsbygden har långa ledningar och få kunder att dela kostnaden på. Ett tätortsnät har korta avstånd och många kunder. Det är därför två hus med identiska säkringar kan ha flera tusen kronor om året mellan sig i nätavgift utan att något är fel.

Tre vanliga missförstånd

”Jag byter nätbolag om det blir för dyrt.” Det går inte. Du kan byta elhandelsbolag när du vill, men nätbolaget följer med adressen.

”Solceller sänker nätavgiften.” De sänker överföringsavgiften, eftersom du köper färre kilowattimmar. Den fasta avgiften påverkas inte alls — den sitter på säkringen, inte på förbrukningen. Därför blir den fasta delen en större andel av notan ju mer du producerar själv.

”Effekttariff betyder högre pris.” Inte nödvändigtvis. I en effekttariff är både den fasta avgiften och öretalet per kWh ofta lägre, och i stället tillkommer en avgift för effekttoppen. Den som sprider ut sin förbrukning kan hamna lägre än förut. Den som kör spis, tumlare och billaddning samtidigt klockan sex hamnar högre.

Vanliga frågor

Eltariff — vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan elnätsavgift och elpris?
Elhandelsbolaget säljer själva elen och det bolaget kan du byta. Elnätsbolaget äger ledningarna fram till huset och tar betalt för överföringen. Det kan du inte välja — du har det bolag som äger nätet där du bor. På årsbasis är nätavgiften ofta den större posten.
Kan jag byta elnätsbolag om det blir för dyrt?
Nej. Elnätet är ett monopol och nätbolaget följer med adressen. Du kan byta elhandelsbolag när du vill. Energimarknadsinspektionen sätter i stället ett tak för hur mycket varje nätbolag totalt får ta in från sina kunder.
Hur mycket sparar jag på att sänka huvudsäkringen?
Räknat på Ellevios priser från juni 2026 är skillnaden mellan 25 A och 16 A trefas 290 kr i månaden, alltså 3 480 kr om året. Mellan 20 A och 16 A är det 140 kr i månaden. Bytet kräver en elektriker och en anmälan till nätbolaget, och betalar sig normalt på några månader.
Måste mitt nätbolag införa effekttariff?
Nej, inte längre. Kravet på att alla nätbolag skulle ha effekttariff senast 1 januari 2027 stoppades i mars 2026, när regeringen gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva föreskriften. Bolag som redan infört effekttariffer får behålla dem.
Behöver jag större huvudsäkring för att installera laddbox?
Oftast inte. Med lastbalansering mäter laddboxen hur mycket huset drar för stunden och sänker laddeffekten när spisen går. Bilen laddar långsammare den timmen i stället för att huvudsäkringen löser ut, och du slipper en högre fast nätavgift för all framtid.

Behöver du hjälp av en certifierad elektriker?

Vi svarar inom 1 timme, är hos dig inom 1–2 dagar och fakturerar med ROT-avdraget redan avräknat.

Ring 010-198 58 56 Boka elektriker →