Jordfelsbrytaren är den enda delen av elen i ditt hem som är byggd för att rädda liv och inte utrustning. Här är vad den kostar att sätta in, när lagen faktiskt kräver en, och varför arbetet måste göras av någon med behörighet.
Finns det plats i din befintliga elcentral är det oftast ett tvåtimmarsjobb — en av de billigaste säkerhetshöjningar som finns i ett hus.
Det beror nästan helt på en sak: finns det plats i elcentralen?
Finns plats är det normala fallet, och då är det ett tvåtimmarsjobb. Elektrikern bryter strömmen, monterar brytaren på skenan, kopplar om grupperna bakom den, testar och sätter på igen. Grundkostnad 300 kr plus två timmars arbete à 1 280 kr blir 2 860 kr inkl. moms — 2 092 kr efter ROT-avdraget, som dras direkt på fakturan. Själva brytaren kostar några hundralappar beroende på typ och tillkommer.
Finns inte plats — vanligt i äldre centraler med keramiska proppar — behöver centralen byggas om eller bytas. Då är det ett större jobb, och du får priset innan något börjar. Fördelen är att du samtidigt får fler grupper, vilket är det som annars sätter stopp för värmepump, laddbox eller ett kök med induktionshäll.
Vi lämnar fast pris innan vi börjar. Vet du inte vad du har i centralen räcker ett foto på den när du bokar.
I nya installationer: ja. Men kravet utlöses av att något görs — en ny installation, ett nytt uttag, en ändring i anläggningen — och gäller då oavsett hur gammalt huset är. Det finns alltså ingen regel som säger att din befintliga anläggning måste byggas om bara för att den är från 1972.
Så svaret är: lagligt att vara utan, men inte särskilt klokt. Ett hus utan jordfelsbrytare är oskyddat mot precis den sortens fel som skadar människor — en trasig sladd, en apparat som blivit fuktig, ett utomhusuttag som fått in vatten. Säkringarna märker ingenting, för strömmen de ser är fortfarande normal.
En jordfelsbrytare mäter strömmen som går ut i installationen och strömmen som kommer tillbaka. Är de lika stora är allt som det ska. Skiljer de sig åt tar en del av strömmen en annan väg — genom en fuktig vägg, ett skadat hölje, eller en människa.
Vid 30 milliampere bryter den, på bråkdelen av en sekund. Trettio tusendels ampere är långt under vad som krävs för att skada ett hjärta, och det är hela poängen: den hinner före.
En säkring gör något helt annat. Den skyddar ledningen mot att bli överbelastad och börja brinna, och löser ut vid tio eller sexton ampere — flera hundra gånger mer. De två ersätter inte varandra, de täcker olika faror.
Ja, och det är viktigare än det låter. Många äldre svenska hus har tvåledarsystem utan jordledare, och det är en vanlig missuppfattning att en jordfelsbrytare då inte skulle göra nytta.
Den behöver ingen jordledare att jämföra med — den jämför fram- och återledare med varandra. Läcker ström ut ur systemet, oavsett vart, märker den det. Det betyder att en jordfelsbrytare skyddar även i en anläggning som i övrigt är omodern.
Den ersätter inte skyddsjord. Men mellan att ha en och att inte ha någon är skillnaden den som räknas.
Jordfelsbrytare känner av olika sorters läckström, och det är därför det står en bokstav på dem:
Typ AC känner bara ren växelström. Den räcker inte längre i ett modernt hem, där nästan allt har elektronik som kan ge likströmsläckage.
Typ A känner både växelström och pulserande likström. Det är den som normalt sätts in i dag.
Typ B klarar även ren likström. Den behövs framför allt för laddboxar — och många laddboxar har i stället inbyggt DC-skydd, vilket gör att en typ A räcker framför dem. Vilken kombination som gäller beror på laddboxen, och det avgör elektrikern på plats.
Ska du sätta upp en laddbox är det värt att läsa vad som krävs för en laddboxinstallation innan du bokar — där gäller dessutom grön teknik med 50 procents avdrag i stället för ROT.
Nej. Arbete i elcentralen kräver behörighet, och det är inte en gråzon där det beror på hur händig man är. Centralen är den punkt där hela husets ström passerar, och ett fel där får konsekvenser i varje rum.
Du får byta en trasig strömbrytare, sätta upp en lampa i befintligt uttag och byta ett vägguttag mot ett av samma typ. Du får inte göra ingrepp i centralen, dra nya gruppledningar eller ändra i anläggningens fasta del.
Och en praktisk sak: gör du det ändå och något händer kan försäkringsbolaget avslå, eftersom arbetet utförts av någon utan behörighet. Besparingen på ett par timmars arbete är inte värd det.
Elektrikern bryter strömmen i huset, öppnar centralen och ser vad som finns. Finns ledig plats monteras brytaren på skenan och de grupper som ska skyddas kopplas om bakom den. Sedan testas den — både med testknappen och genom att kontrollera att rätt grupper verkligen bryts.
Strömmen är borta under tiden, oftast en till två timmar. Har du något som inte tål strömavbrott, säg till när du bokar.
Efteråt får du veta vilka grupper som ligger bakom brytaren och vilka som inte gör det, om allt inte fick plats.
Då är det ett annat problem, och ofta går det att ringa in själv innan du bokar. Vi har en guide i fem steg för när jordfelsbrytaren löser ut — den tar dig genom att skilja brytaren från en säkring, hitta vilken apparat som orsakar det, och avgöra när det är dags att ringa.
Vi sätter in jordfelsbrytare i hela Storstockholm, och även i Uppsala, Göteborg, Malmö, Kalmar, Västervik och på Öland. Välj ditt område för priser och tider där:
Hittar du inte ditt område? Ring så säger vi direkt om vi kör dit.
Skicka ett foto på elcentralen, så får du ett pris som gäller innan vi börjar — med ROT-avdraget redan avräknat.