En säkring skyddar inte apparaten, den skyddar kabeln i väggen. Här är skillnaden mellan propp och automatsäkring, vad amperetalen och bokstäverna betyder, och vad du får göra själv.
En säkring skyddar inte apparaten. Den skyddar kabeln i väggen.
Det är den enda meningen man behöver ha med sig för att förstå allt annat om säkringar. Varje kabel tål en viss ström innan isoleringen börjar ta skada och i värsta fall tar eld. Säkringens uppgift är att bryta innan dess. Därför är säkringens amperetal inte ett önskemål om hur mycket du vill kunna dra — det är en egenskap hos kabeln bakom.
I svenska hem finns två sorter, och vilken du har säger en del om elcentralens ålder.
Proppen — smältsäkringen — är en engångsartikel. Inuti porslinet sitter en tunn tråd som smälter av när strömmen blir för hög. Det går inte att återställa en propp; den är förbrukad och ska bytas mot en ny av exakt samma storlek. I locket sitter en liten färgad bricka som trillar ut när proppen löst, så du ser vilken det var.
Automatsäkringen — dvärgbrytaren — gör samma jobb mekaniskt. Den slår ifrån och du fäller upp spaken igen. Ingen förbrukningsvara, ingen risk att någon skruvar i fel storlek, och det syns direkt vilken grupp som löst.
Har du proppskåp fungerar det så länge det är helt, men automatsäkringar är både bekvämare och säkrare i praktiken — mest för att ingen kan ”lösa” ett återkommande problem genom att sätta i en grövre propp.
Proppar är färgkodade efter amperetal, och koden är densamma i hela Europa:
Har du ett proppskåp är det värt att ha ett par röda och ett par grå hemma. Det är de två som går åt.
Längst in i varje propphål sitter en passdel, en liten skruvad insats med ett hål i botten. Hålets diameter är anpassad efter kabeln bakom: en 10-amperespropp har en smalare botten och passar genom en 10-ampereshålsdel, medan en 16-amperespropp är grövre och helt enkelt inte går ner.
Det är ett mekaniskt skydd mot att någon ska uppgradera sig ur ett problem. Och det kringgås ändå — genom att passdelen skruvas ur.
Löser samma säkring ut gång på gång är det ett besked om att gruppen är överbelastad eller har ett fel. Svaret är att fördela lasten, dra en ny grupp eller felsöka — aldrig att gå upp i storlek.
På varje automatsäkring står en bokstav före amperetalet, till exempel B16. Bokstaven säger hur snabbt den reagerar på en kraftig strömspik, inte hur mycket den tål kontinuerligt.
Har du en grupp som löser ut i samma sekund som en apparat startar, men sedan går fint i timmar, är det ofta startströmmen och inte överbelastning. Då kan byte från B till C vara rätt — men det är en bedömning som kräver att någon kontrollerar att kabel och kortslutningsskydd fortfarande håller. Det är inte ett byte man gör på känsla.
De gör helt olika saker och det spelar roll för felsökningen.
En säkring reagerar på för mycket ström i en grupp: överbelastning eller kortslutning. Strömmen försvinner i ett rum eller ett par uttag.
En jordfelsbrytare reagerar på att ström läcker ut ur kretsen, till exempel genom fukt eller en trasig apparat. Den är bredare, har en knapp märkt T eller Test, och tar flera rum samtidigt.
Blev halva huset strömlöst är det jordfelsbrytaren — då hjälper vår guide om när jordfelsbrytaren löser ut.
Att byta en trasig propp mot en ny av samma storlek, och att fälla upp en automatsäkring, får du göra. Det är normalt underhåll.
Det du inte ska göra:
Ett proppskåp är inte olagligt och behöver inte bytas bara för att det är gammalt. Men det finns tecken som talar för:
Vi har en egen guide om när du behöver byta proppskåp med tecken och kostnad.
Vi svarar inom 1 timme, är hos dig inom 1–2 dagar och fakturerar med ROT-avdraget redan avräknat.